Nu har vi lärt oss åka sjuktransport. Eftersom B varit väldigt trött de senaste dagarna och haft diverse andra symptom, som jag inte går in på här, åkte jag till vårdcentralen med ett urinprov på förmiddagen i går. Det såg ut som om min diagnos var rätt och sjuksyster tyckte att en läkare skulle undersöka B. Det finns ju något som heter Hemsjukvård (som jag naturligtvis googlat) och den omfattar tydligen inte läkare?? Syster ordnade en akuttid till kl. 13.00 och sjuktransport till kl.12.10.
Det här hände under min "egentid" som var 10.30 - 12.30. Jag strök snabbt storhandla och att hämta ut en efterlängtad DVD, gjord av några av mina och B´s gamla filmer. Apoteket stod också på listan, så det gjorde varken till eller ifrån. Skyndade hem med ett kort stopp på Coop för att handla det mest akuta. Väl hemma fick min avlösare larma in en kollega för att få på B kläder och göra honom redo för att ut och åka. Under tiden plockade jag fram en köttgryta ur frysen och laddade handväskan med banan och choklad. Man har väl varit ute i vårdsvängen förr!
Transporten kom punktligt, men budskapet att B åker rullstol hade inte gått fram. Egentligen skulle en till sådan hämtas upp och det fanns bara plats för en. Det löste sig och vi kom iväg. B sov hela vägen trots att vi både plockade upp och lämnade en resenär efter några kringelkrokar.
Undersökningen gick bra och läkaren undersökte både det ena och det andra. Vi fick ny sjuktransport beställd till kl. 14.25 och vi hann precis in på apoteket och hämta ut medicinen. Nu var B lite piggare och såg sig omkring under färden som gick raka vägen hem.
Väl hemma igen värmde jag upp den sena lunchen och larmade hemtjänsten om flytt till sängen. Då hade vi kommit fram till den tiden på eftermiddagen när man byter skift, så vi fick vänta en bra stund. B var då helt uttröttad och hade ont överallt, satt obekvämt och det skavde här och där. Det är en otroligt frustrerande känsla för B att inte kunna förflytta sig själv och för mig att inte kunna hjälpa honom mer än att prova olika lägen på stolen. Hemtjänsten gör vad de kan och kommer så fort det är möjligt, men de är konstant underbemannade. De har ett schema att gå efter med "sina" vårdtagare men sen får de larm att åka på och då spricker allt.
Sjuktransporten gick efter vad jag förstått väldigt smidigt utan omvägar, jämfört med de skräckhistorier man hört. Ändå blev det oerhört jobbigt för B som i vanliga fall är uppe i rullstolen eller vilar i sängen i tvåtimmarsintervaller. Nu var han uppe fem timmar! I dag är han helt utslagen och orkar inte komma upp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar