Samtal och samtal

I onsdags hade arbetsterapeuten M och sjukgymnasten C bestämt tid med B och mig, inte för att träna utan för att prata. Jag anade vad som skulle komma. De inledde med bakåtblickar och hur det hade gått med träningen, bra, väldigt bra vissa gånger och en del gånger har B inte orkat gå ur sängen alls. Summan av det hela var att det gick inte framåt och då hade de spelat ut sin roll i B´s framtida vård. Han är därmed överförd från Hemrehab till hemsjukvårdens sjukgymnast. Varav det finns en i Ludvika kommun! Ingen skugga över M och C, samtalet fördes i en positiv anda och de gör det de har ramar till.
B hade ingen bra dag, han var trött och förvirrad och det verkade som om han inte lyssnade överhuvudtaget till det som sades. Han har inte kommenterat det senare heller. Tidigare har han alltid sett fram emot de här besöken (när han inte varit helt utslagen ...) och det har varit roligt. Det har helt enkelt varit trevliga avbrott i vardagen, men det är ju inte syftet med hemrehab. Eller borde det kanske vara det?
En timme senare lyssnade jag på Vetenskapens värld i P1. Rubriken på programmet var Samtalstid ger kraft till äldre. https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/463186?programid=412 Det handlade om en forskningsstudie som visade på många positiva effekter av något de kallade Reflekterande, kraftgivande samtal med äldre. Distriktssköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter hade schemalagda samtal på en timme en gång i veckan med äldre vårdtagare.
Det var oerhört intressant och det träffade mig mitt i solar plexus. När sen B i går inte ville gå upp ur sängen alls och den här dagen började på samma sätt, så gnagde det här programmet i mig och nu börjar jag undra - det kanske finns kraftdränerande samtal också?