Hej då sommarvikarier!

I morse vaknade jag kl.7.30 av att det prasslade i hallen och trodde det var inbrottstjuvar. Prasslet visade sig vara ljudet som uppstår när hemtjänsten tar på sig plasttossor utanpå skorna. "Är ni här redan" undrade jag nyvaket. Normalt ska de komma kl.9.00 "Ja, vi är så få i dag så vi måste börja nu, om vi ska hinna få upp alla! Jag kan inte begripa vart alla vikarier tagit vägen". Jag tror jag vet var de är. De sitter i skolbänken och vidareutbildar sig, eftersom de aldrig får en fast anställning och för att de har så dåligt betalt. För att inte tala om arbetstiderna med delade turer etc.
Just i dag var den här tidiga starten ingen bra idé eftersom B, och därmed även jag, haft en orolig natt. Det är egentligen aldrig en bra idé eftersom B inte orkar sitta uppe så mycket mer än två timmar. Nu skulle det bli drygt tre. De fick fräscha till honom och klä på honom, men sen fick han ligga kvar i sängen på förmiddagen.
Nu började jag undra hur det skulle gå med min "egentid" i dag. Jag talade om att jag egentligen bara behövde handla lite, men de skulle försöka ordna så jag fick mina två timmar. På utsatt tid fick jag min avlösning och det skulle fungera med två timmar, så jag hann en liten sväng i skogen utöver inköpen. Skönt!
Den pausen fick vi betala på eftermiddagen, när hjälpen i säng (det behövs två personer) var en timme sena. Då var de två som skulle jobba för fyra.... Inte undra på att sjukfrånvaron är hög!
All den tid som vårdtagarna och vi anhöriga får vänta är stöld av vår tid! Den tiden går åt till att försöka lindra, hitta nya lägen på rullstolen, kila in en kudde här, ändra läge på en fot där o.s.v tills hemtjänsten dyker upp. Man får absolut ingenting gjort, för att inte tala om oron för hur det ska fungera nästa gång. Den här snålheten med bemaningen måste vara synnerligen kontraproduktivt. Hög sjukfrånvaro och utslitna anhöriga blir väldigt dyrt i längden!
För övrigt tycker jag att vi anhörigvårdare behandlas väldigt snålt. Jag har sex timmar "egentid" i veckan, vilket betyder att jag har jour 162 timmar i veckan. Det är självvalt och skulle fungera bara jag slapp oroa mig för tider som inte hålls. Vi har en bra bostad, enplansvilla som inte har behövt mycket bostadsanpassning. En lite ramp vid ytterdörren, ett par vidgade dörröppningar och dusch i stället för badkar. När man då tänker på hur mycket kommunen sparar på att B bor kvar hemma, kan man ju tycka att de hade kunnat kosta på en duschstång också, i fall någon icke rörelsehindrad skulle vilja duscha. Duschdraperiet fick jag köpa själv, det var bara den svajiga hållaren som ingick i anpassningen...

 

Spakänslan försvann som ett skott!